Lappland

Stundtals kändes det lite som om jag hade fastnat i en scen från Jägarna. Senast jag var i Kiruna var i när jag var där på klassresa. Vi bodde då i Riksgränsen och hade ett välplanerat schema. Vi gick vandringar, besökte Ishotellet, LKAB:s besöksgruva och åkte båt till Narvik. När jag den var jag tillbaka i Kiruna var det för att åka vidare till Pirttivuopio där Segelflygklubben i Kiruna för 49:e året arrangerade ett vågflygläger.

Startande segelflygplan

Det blev en fin vågflygning som gav en notervärd höjdvinst till Rikssegelflygtävlingen. Vädret hade varit ganska dåligt hela veckan men så klarnade det upp tillräckligt dagen innan vi skulle åka tillbaka söderut. Min nödvändiga kontrollstart (på grund av vinteruppehållet) hade jag lyckats göra en av de helmulna dagarna så det var bara att glida ner i Kirunas Astir CS Jeans för att sedan åka upp i himlen. Urkopplingen blev över det som Kirunaborna kallar Södra branten. Det var min första gång i våg så jag hade ganska svårt i början att veta vilket mönster jag skulle flyga för att hitta tillbaka till vågen när jag trillat ur den. Efter en del irrande hittade jag ungefär var vågen var och kunde hålla mig i vågen för att stiga till 3284 meter över havet.

Strypt uppkoppling

Fick nyss ett informativt SMS från Telia som meddelade att min bandbredd nu är strypt resten av månaden. Har jag verkligen redan överfört så mycket data? Mätaren i min iPhone 3GS visade drygt 10 Gb sedan 2 februari. Hmm, jag får nog bli lite mer noggrann med att nollställa mätaren så jag har koll på vad Telia håller på med.

Begränsad uppkoppling

Så var min iPhone iväg på garantiservice. Det lilla partiet mellan volymknappen och metallramen hade spruckit och risken för att en bit skulle knäckas loss helt bedömde jag som stor. Tio dagar skulle jag räkna med sa mannen i Telia-butiken så jag har begränsad åtkomst till Internet hemma just nu. Ikväll är det dags för Apple att visa något nytt igen, istället för att sitta hemma och titta på direktsändning så går jag nog och gymmar under tiden, så har all info släppts lagom till att jag har duschat klart.

Oanvända cykler

När en dator är igång används normalt bara några procent av processorkapaciteten (eller processorcyklerna). Istället för att slösa bort en så avancerad resurs som en modern persondator så kan man låta datorn beräkna saker för mänsklighetens utveckling. Själv började jag med SETI@home efter att ha läst om det i Illustrerad vetenskap år 2001. Att analysera rymdbrus tyckte jag inte var det bästa sättet att föra världen framåt så jag bytte till att köra Folding@home som analyserar hur proteiner viker ihop sig själva för att kunna fylla sin funktion. Just nu kör jag Einstein@home och Climateprediction.net. Den förstnämnda letat efter gravitationsvågor, den andra beräknar hur väl olika klimatmodeller stämmer med verkligheten genom att köra dessa med gamla väderdata och se hur väl mer sentida väder stämmer.

Fint men fult

Karta över Östersjön

När man blickar ut över Östersjön en höstdag som denna känner jag många positiva känslor men också tyvärr några dåliga. Kartan ovan visa bottendödens utbredning. Som synes är det mest död man ser ut mot, i alla fall när man är i Visby.

Konferens igen

I år tänkte jag åka på den årliga segelflygkonferensen igen. Jag har varit på den en gång tidigare då den gjorde ett engångsstopp i Uppsala. I år är den på Billingehus i Skövde som traditionen påbjuder och jag tänker att det vore roligt att se denna institution på rätt plats.

Studiebesök

I början på veckan var jag tillsammans med min högskoleklass i Stockholm och besökte några företag som skulle kunna vara aktuella att jobba hos i framtiden. Vi började på Stockholm Postproduktion, fortsatte till The Chimney Pot, Fido Film och avslutade hos Important Looking Pirates. Sammanfattningsvis så kan jag konstatera att hur världen ser ut beror väldigt mycket på vem man lyssnar på och att skillnaderna i företagskultur var uppenbar.

Steker

Så har vi kommit till Stockholmsveckan 2009 sista dag. Har jag stekt så det räcker ett helt år nu? Inget alls faktiskt men det ska nog gå bra ändå. Folk, gotlänningar, klagar rätt ofta på vecka 29, jag tycker nog det hela är mer underhållande än jobbigt men så bor jag ju en bit bort från gästhamnen. Precis lagom långt så man kan gå ner till festens epicentrum.