Musikhjälpen 2022 för en tryggare barndom på flykt från krig

För till slut så lyckades jag komma dit, till torget. Tidigare år har jag inte haft möjlighet att vara på plats vid Musikhjälpen men i år så passade det. I bitande kyla skred lucia förbi med en lång sjungande svans av gymnasieelever. Stämningsfullt och fint för ämnet ”en tryggare barndom på flykt från krig”. Tyvärr är det aktuellt – inte bara i Ukraina.

Efter att ha sett Musikhjälpen på tv ett antal år så kändes allt väldigt bekant trots att det var första besöket.

Ny aktivitet i bloggen

Det är nytt liv i den här bloggen. Det främst till följd av att det blivit konstigt på mikrobloggtjänsten Twitter. För efter den nye VD:s drastiska förändringar har användare pausat och lämnat, kanske främst till tjänsten Mastodon.

Att Mastodon har fått uppmärksamhet är kul, eftersom det är en decentraliserad teknik. De ha funnits ett antal år men inte fått stor användning.

Jag har en plan för hur jag vill skriva och använda den här ytan framöver. Det kommer bli mer av den ursprungliga betydelsen av blogg – weblog – med textuppdateringar som är värda att tillgängliggöra för en större skara.

Tid, rum och snö

Mörker, halvmörker och så där mysigt snöigt. Inne på kontoret lyser flitens lampa ett tag till innan alla ger sig av för julen. Jag ser fram emot jul, nyår och 2019. Men det är svårt att inte bli bekymrad över människans förmåga att bara följa strömmen (ibland från tysk brunkol). Jag antar att det är ytterligare en av de tidigare så betydelsefulla sociala strategierna för överlevnad som nu kommer tillbaka och biter oss i röven.

A.1. Human activities are estimated to have caused approximately 1.0°C of global warming above pre-industrial levels, with a likely range of 0.8°C to 1.2°C. Global warming is likely to reach 1.5°C between 2030 and 2052 if it continues to increase at the current rate. (high confidence) (Figure SPM.1) {1.2}

IPCC, 2018: Summary for Policymakers. In: Global warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty [V. Masson-Delmotte, P. Zhai, H. O. Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W. Moufouma-Okia, C. Péan, R. Pidcock, S. Connors, J. B. R. Matthews, Y. Chen, X. Zhou, M. I. Gomis, E. Lonnoy, T. Maycock, M. Tignor, T. Waterfield (eds.)]. World Meteorological Organization, Geneva, Switzerland, 32 pp.

Biologiska processer

Det eggar min fantasi att tänka på vad människor har för roll i sina liv. I början av 1900-talet arbetade i ordningen 90 % av Sveriges arbetsföra befolkning med lantbruk. Idag är det cirka 1 % som jobbar med all vår livsmedelsproduktion. Var finns alla dessa ofullbordade jordbrukare i nutid? Hade jag själv tillbringat mina dagar på en åker och med husdjuren? Troligtvis hade jag det. Jag tror att det finns ett kall, en instinkt, i människor att ta hand om växter. Som med allt annat är variationen mellan individer stor men lockar man lite så kan den komma fram. Jag känner den hos mig. Tillräckligt länge har jag utforskat den här egenskapen för att vara tämligen säker på att det inte bara är en romantisk storstadsfantasi.

I dag har jag flera projekt som körs i olika datacenter. Den här bloggen finns på ett enkelt webbhotellskonto hos One.com i Danmark. Andra finns hos hostingföretag och hos giganterna GoogleApple och Microsoft. ”Set and forget” är ibland ett mål i tekniksammanhang. Det är oftast för slutanvändare, inte för sådana som mig. Jag tycker om periodiciteten i de projekt jag har. Man tänker ut hur det borde vara, sedan sår man ett frö. Därifrån återkommer man och förnyar, tar bort det som är gammalt och kollar så allt är som det ska. Under en stunds vila sköter sig sakerna förhoppningsvis själva och sedan är det bara att vara på’t igen. Har man tur kan man skörda emellanåt.

Jag behöver knappast fråga om liknelsen är uppenbar.

Almedalsveckan år 2016

Går man in i Almedalsveckan med ambition att förändra världen, så finns nog chansen att man lyckas. Försöker man förstå världen, baserat på den massa som förmedlas, så är det svårt att inte bli fast i sin vanliga filterbubbla. Med över 3000 arrangemang blev det rekord igen. Hur är det med andra värden, utöver besökarantal, inkomster till regionen och antalet Tweets med hashtagen #Almedalen? Jag skulle vilja se en utvärdering av hur demokratin påverkas av Almedalsveckan, om den är olja för maskineriet eller bara slöseri med pengar och tid. Eller om det finns andra värden som den främjar. Hur som helst blickar jag, och många med mig, framåt, mot Almedalsveckan år 2017.

Nationsvärlden och webbprestanda

I Uppsalas studentvärld uppstår en kamratlig konkurrens, ett sneglande mot andra med en tanke om vad man inte kan acceptera att andra gör bättre. I ett försök att flytta ut den här vinnarlösa tävlingen på internet har jag sammanställt körningar av Uppsalas studentorganisationers webbplatser genom verktyget Sajtkollen som tillhandahålls av Internetstiftelsen i Sverige. Sajtkollen är ett verktyg som låter dig testa prestandan på en webbsida och ger en sammanfattning i form av en poäng från 0 till 100.

Organisation Poäng
Östgöta nation 78 ±0
Kuratorskonventet 73 ±0
Uppsala universitet 73 ±0
Smålands nation 57 ±29
GH 46 ±0
Norrlands nation 39 ±0
V-Dala 35 ±12
Nationsguiden 35 ±0
Västgöta nation 32 ±0
Farmacevtiska Studentkåren 32 ±0
Uppsala studentkår 31 ±2
Stockholms nation 22 ±0
Gotlands nation 20 ±2
Göteborgs nation 18 ±19
Snerikes 18 ±5
Kalmar nation 18 ±0
Värmlands nation 17 ±0
UTN 15 ±0
Uplands nation 1 ±0

Tre mätning gjordes för varje hemsida under dagen . Gotlands studentkår Rindi kunde inte testas då det är den enda organisationen som inte har .se- eller .nu-domän.

Varför vissa får låga poäng

Det enda mönstret som jag kan se är att det är sidor som har bäddat in Facebook som åker upp i laddtid och därmed ner i poäng. Den asynkrona inladdningen får i det här fallet en oönskad bieffekt som kanske inte är relevant för slutanvändaren.

Går man in och tittar Uplands, som utmärker sig poängmässigt, så ser man att de straffas av två anledningar: laddningstid och antalet anrop. Kolla man igenom listan på resurser så ser man en närmast absurd mängd JavaScript, inklusive Facebook och minst fyra exemplar av jQuery. Att få hem alla 179 resurserna kräver massor av TCP-anslutningar som ska upprättas. Och att köra all denna kod tar sina klockcykler.

Göteborgs har, till att börja med, 85 % av dataöverföringen bestående av en enfärgad (blå) bild och bakgrundsbilden. Bara den enfärgade är 3,86 MB. Även om det skulle vara enklare att använda en bild instället för att göra den blå färgen i stilmallen så kan man använda en bild med mindre mått eller en annan komprimeringsalgoritm. Även UTN har en helt onödigt stor bildfil som måste läsas in. I det här fallet X-sektionens pyttelilla logotyp som är den största filen på hela sidan.

Jag hoppas att de som får låga poäng, speciellt av onödiga anledningar, kollar genom sina webbplatser. Handsken är kastad.

Recension av Argon DAB 2+ V5

Äntligen finns det en DAB-radiomottagare i hushållet. Det var svårt att hitta några oberoende recensioner av HiFi Klubbens egna radio Argon DAB 2+ V5 så när en sådan nu står på bordet här hemma vill jag dela med mig av intrycken till andra som är ute efter en DAB-radio.

Till att börja med så kommer radion i en stilren låda med frigolitdistanser som ger radion god marginal till kartongen. Själva radion är även inslagen i en plastpåse. I lådan finns även strömadapter och en basplugg.

Väl uppackad och strömsatt startar radion och gör en kanalsökning. OLED-skärmen är mycket snygg och visar kanalnamn samt aktuell tid. Klockan är synkroniserad via radio. Kanalerna bläddras igenom med hjälp av en stegad ratt. För att byta till kanalen som står på skärmen så trycker du in ratten. Fem kanaler kan få plats på de numrerade snabbknapparna.

Det här är en monoradio med distinkt bas. Vill man få ner basen så stoppar man in den medföljande baspluggen i basgången på radions baksida. Ljudet upplever jag som lika bra oavsett om det är talat program eller musik.

➕ Fördelar

  • Bra ljudkvalitet.
  • Distinkt bas.
  • Stilig design och stabilt byggd.

Saker man kan störa sig på

  • Att det sitter en inte så snygg snooze-knapp ovanpå.
  • Kabeln till nätadaptern är 5–10 cm för kort.

➖ Nackdelar

  • Det krävs stor kraft att klicka (trycka in) kanalratten vilket gör att radion glider på halt underlag.

Med anledning?

Jag tog mig fram mellan maskinerna i gymlokalen när The Reason med Hoobastank började spelas i högtalarna. Från någonstans långt bort i träningslandskapet hörs lika tydligt som om personen stått bredvid mig ”Jag hatar den här låten”. I en miljö där nästan alla talade ord kommer från musiken i högtalarna blev det ett lustigt och uppskattat ögonblick.

Förändring och beständighet

På Gotland, Sveriges Grönland, ligger gator och torg, åkrar och skogar snöfria än så länge denna vinter. Regn, i stället för snö, faller från himlen. De många uppsalastudenterna på nyblivna universitetet i Visby lever sina liv. Havets vågor slår upp på en mörk strand. Almedalsveckan är ett knappt halvår bort.

Det går att se förändring om man vill. En stad kan inte vara konstant. En stad är en egen skapelse, större än dess beståndsdelar. Ta bara en titt på alla hyllmeter av utredningar, strategier och protokoll rörande tätorterna i din egen kommun. Förändring kommer, vill inte du ha den så vill någon annan.